*tårar i ögonen*
vi har nu i ett år vetat att min katt Sessan som är 17½år å bor kvar hos mina föräldrar har cancer. sista året har hon mått bra, men gått ner mer å mer i vikt å man ar ändå sett att hon varit sjuk, fast hon inte mått dåligt. För exakt ett år sen gjorde vi valet att låta henne leva så länge hon lever istället för att låta henne somna in.
Nu ett år senare, har en av hennes cancerknölar spruckit, jag såg det igår när jag var där, all päls på knölen va borta, allt har hänt så fort, pappa ringde och bokade tid hos veterinären idag, dom ska dit klockan 17.15. Vi ska självfallet be dom kolla på knölen först, men vi vet alla innerst inne att hon kommer somna in ikväll *tårar*
Pratade precis med mamma i telefon, hon är helt förstörd, det är inte bara en katt som kommer försvinna, utan det är verkligen en underbar familjemedlem. Hon har varit så himla speciell. Mamma å pappa köpte henne till mig när jag va 6 år å hade åkte in i ett träd med min pulka å brytit benen, hon gjorde mina 6 veckor sängliggandes till dom bästa någonsin. Hon har alltid varit min flicka, följde efter mig vart jag än gick, men efter att jag flyttade hemifrån, så har hon blivit mammas flicka, å det har ju nu mamma vant sig vid dom sista 5 åren......sjukt hur jobbigt det kan vara. Värst blir det ju för mamma och pappa som är vana att se henne varje dag.....
men som jag sa till mamma, hellre att hon somnar in nu, än att dom kommer hem å hon har dött av smärtorna när knölen spruckit helt och hållet....å behöva se det. Varken jag eller mamma klarar av att vara där när dom ger henne sprutan, men pappa och jani ska vara det. Hon finns i mina tankar *tår* Kommer aldrig glömma henne....aldrig!!
jaha....nu får man nog sminka sig på nytt......blööööö. hatar att gråta.
Rest in peace, Sessan. Våran prinsessa.
Nu ett år senare, har en av hennes cancerknölar spruckit, jag såg det igår när jag var där, all päls på knölen va borta, allt har hänt så fort, pappa ringde och bokade tid hos veterinären idag, dom ska dit klockan 17.15. Vi ska självfallet be dom kolla på knölen först, men vi vet alla innerst inne att hon kommer somna in ikväll *tårar*
Pratade precis med mamma i telefon, hon är helt förstörd, det är inte bara en katt som kommer försvinna, utan det är verkligen en underbar familjemedlem. Hon har varit så himla speciell. Mamma å pappa köpte henne till mig när jag va 6 år å hade åkte in i ett träd med min pulka å brytit benen, hon gjorde mina 6 veckor sängliggandes till dom bästa någonsin. Hon har alltid varit min flicka, följde efter mig vart jag än gick, men efter att jag flyttade hemifrån, så har hon blivit mammas flicka, å det har ju nu mamma vant sig vid dom sista 5 åren......sjukt hur jobbigt det kan vara. Värst blir det ju för mamma och pappa som är vana att se henne varje dag.....
men som jag sa till mamma, hellre att hon somnar in nu, än att dom kommer hem å hon har dött av smärtorna när knölen spruckit helt och hållet....å behöva se det. Varken jag eller mamma klarar av att vara där när dom ger henne sprutan, men pappa och jani ska vara det. Hon finns i mina tankar *tår* Kommer aldrig glömma henne....aldrig!!
jaha....nu får man nog sminka sig på nytt......blööööö. hatar att gråta.
Rest in peace, Sessan. Våran prinsessa.
Kommentarer
Trackback